onsdag 30 september 2009

"Mörkberget"...

...gick turen till i dag då jag följde med tanterna på deras
vandringsträff.

Det var som vanligt både fyrbeningar och tvåbeningar med. Egentligen tycker jag inte att det är så värst roligt för vi får aldrig busa med varandra, utan snällt gå vid sidan om våra mattar, men oj vad dem får slita för att hålla oss på plats ;) Fick vi bestämma så skulle vi förstås helst vilja vara lös!

Matte är stentuff och hon nyper mig i örat om jag beter mig på ett för henne "icke acceptabelt sätt". Själv jobbar jag för fullt med att komma i närheten av de andra: endera genom att försöka komma före matte, eller så skäller jag så att de andra ska se mig... Gissa vem som vunnit hittills :S


Mörkerberget heter berget vi gick upp på men det är inte mycket mörker på det berget inte, för att inte tala om vilken underbar utsikt det var över Järvsö med omnejd.



Undrar om det heter "Mörkberget" för den branta vägg som finns på ena sidan berget? Där ska tydligen bergklättrare hålla till. Kan bara tala om att matte fick svindel då hon tittade ner och då var hon inte ens längst ut på kanten ;)



Hösten har gjort sitt inträde och det är den vackraste tid på året, enligt matte, och visst är det vackert!

Avslutar denna gång med att visa vad fiffigt det är att ha den färg jag har på min päls: jag ska använda mig av det någon gång då jag vill komma undan matte och då jag inte har ett koppel som skvallrar :)






Må så gott alla/
Salle

1 kommentar:

Karin sa...

Härligt att vandra på berg!
Gör så att du håller dig till matte för annars blir det kanske som jag, som spring vilse i sommars på vitberget i Skellefteå, inte kul det du!
//Karin