Solen skiner...

hos mig fast det är grått och muligt ute :)

Jag har precis överhört ett samtal mellan matte och min gammelmatte där matte gav mig så mycket beröm att jag växte ett par decimeter direkt :)

Två-beningen berättade att jag nu för tiden knappt skäller. Det kan hända om det helt plötsligt står något i mitt synfält som jag inte upptäckt förut (som exv. en vägskylt) eller om det kommer något för fort på oss, så matte inte hinner vara med men annars uppför jag mig exemplariskt. Men, vem ska varna tvåbeningen annars när hon själv slöar till om inte jag ?

Hon fortsatte med att berätta att jag även i skogen uppför mig som en lydig hund. Kommer på inkallning när hon ropar även om det tar några sekunder för mig att förstå ibland men kommer det gör jag :)

Vad denna två-bening inte har förstått är att det är inte hon som fostrar mig utan jag som fått pli på henne. Äntligen börjar hon bete sig som en riktig ledare ska göra och med det så kan jag också slappna av och njuta av våra promenader ;)

Nästa överraskning fick jag när hon berättade att de från hundklubben ringt: dem har äntligen töat fram så nu startar kursen jag tidigare nämt. Den 24 april börjar den och det ska bli så roligt, tycker både matte och jag. Tänk att få en massa lekkompisar att busa med och matte får träffa sådana som henne som gillar att bli uppfostrade av sådana som oss ;)

Jag har fortfarande inte accepterat att de kallar kursen slyngelkurs för det är lite kränkande med tanke på att jag är en lydig, stark och ståtlig man! Men, det är väl bara att stå ut med att dessa tvåbeningar använder sig av ord de själva kan placeras under, eller hur? Nog är väl det vad man kallar spegling, om något :)

/ en glad, stolt och lycklig Salle

PS Stella: matte vill hälsa till din matte och tacka för det stöd hon fick när det gäller diskussionen mellan henne och den andra tvåbeningen! Matte blev lite ledsen efter det och det kändes bra att få höra vad din matte tyckte om saken! DS.