Storm men ändå mildväder....

Det är bara det att stormen har matte stått för :S

Oj, så sur hon har varit på mig i dag. Vi skulle ta en tur runt sjön som vanligt. Allt gick hur bra som helst. Matte berömde mig ideligen och när vi mötte den första två-beningen så gick jag bara förbi - utan att skälla! Ni kan tro att matte var nöjd :)

Efter det så skällde jag ut alla som kom i vår väg och matte blev så sur att hon slängde ryggsäcken på mig (tack o lov tom) och hon såg verkligen ut som om hon skulle ha kunnat sopa undan mig med den, precis som en tromb :(

På kvällsturen hade det dåliga humöret lagt sig, tack och lov :) Vi mötte grannen med sin Hovawart och de båda två-beningarna stod och sladdrade och pratade hunduppfostran. Så kom dem på att de skulle träna oss att gå förbi varandra utan att skälla eller dra i kopplet så där fick jag gå fram och tillbaka en god stund :(

Inte fick jag hälsa på den stiliga fyrbenta damen för nu har matte fått för sig att det ger fel signaler, hörde jag hon säga till den andre: - Jag vill inte att de ska få nosa på varandra än, sade hon, för jag tror att jag har gett fel signaler till Salle och det är därför han inte slutar skälla.

Först så har jag bannat jag honom när han skäller och får honom att bli tyst och sätta sig ner. Sedan har jag låtit honom nosa på den andra hunden eller gett den andra människan godis så att den fått ge Salle det för att han ska förstå att dem inte är farlig. Nu undrar jag om det inte är det som gör att han fortsätter skälla, dvs. att han ser det som en belöning för skällandet, inte att den vi möter är snäll?

Ja, dem har det inte lätt dessa konstiga varelser, tänkte jag. Kan ni inte bara strunta i att tänka alls och låta oss sköta snacket? Då skulle säkert allt gå mycket bättre ;)

Vi fortsatte promenaden in i skogen efter det och då kom den stora överraskningen: jag blev släppt utan koppel och vad jag sprang: fram och tillbaka, tog mig en egen tur men var snart tillbaka hos matte igen. Två gånger fick jag springa lös och det är så härligt att slippa vara låst till matte! Matte verkade jättenöjd och hon blev så glad när jag kom tillbaka ;)

På hemvägen så blev det boll-lek vid bussplanen och utan koppel även där. Jag kunde verkligen sätta fart efter bollen och jag upptäckte att jag springer mycket fortare än matte så hon har inte en chans att hinna ta den före mig. Oj, så mallig jag blev :)

Jag hoppas morgondagen blir lik denna med undantag från blåsvädret ;)

/ Salle