...var mattes kommentar efter dagens långtur runt sjön och med det menade hon att jag, i stället för att skälla varje gång vi mötte någon, så tittade jag på henne för att få beröm (läs godis) i stället! Oj, vad nöjd hon såg ut när hon sade det :)
Dock startade jag upp turen med att skälla ut den första som kom i vår väg men efter att fått ryggsäcken på mig, som av någon anledning gled ner från mattes axel och rakt på mig så gav jag mig. Den är riktigt otäck när den kommer denna förbaskade säck och dessutom så kommer jag inte ifrån den hur jag än försöker eftersom den glider över flexilinan också :(
Annars så har jag fått tagit det lugnt i dag. Matte upptäckte i natt att en del av trampdynan på en av mina tår hade försvunnit. Det svarta var borta så det var bara vanlig hud kvar. -Inte undra på att du varit besvärad i den tassen, sade hon. Hon fick några lugnande ord av gammelmatte då hon ringde till henne och frågade vad hon skulle göra. Gammelmatte trodde att jag slitit bort den på grund av all is och skare som är nu för tiden i naturen.
Matte fick rådet att smörja på tjärsalva men det hade hon inte så hon tog det hon hade: vanligt medel hon använder då hon smörjer in sina skor. Har ni hört :S -Ja, ja, sade matte, jag vet att det är till skinnskor men skinn som skinn tänker jag och det är faktiskt framställt på vanliga växtoljor med bivax tillsatt men jag förstår om du blir lite stingslig ;) Du ska vara glad för det står att skinnet blir mjukt och smidigt och kommer att tåla slitage i många år...? Dessutom så står det att det "gjenoppfrisker de originale fargene" och det är väl inte så dumt att få fram den rätta färgen på trampdynorna dina ;)
Faktum är att jag efter dagen har inget att klaga på för jag har inte haft något besvär med min tass i dag och trampdynorna blev så mjuka, för att inte tala om vilken vacker färg de fick :)
I stället för att få springa av mig ute så har matte haft övningar inne och i dag fick hon för sig att hon sulle träna tunnelkryp med mig. Hon tog fram två små bord och en pall som hon satte samman. På det lade hon två filtar och i slutet på tunneln så lät hon filten täcka hela öppningen. Hon trodde säkert att jag inte skulle våga krypa igenom den bara för att man inte kunde se öppningen men jag är tuffare än så kan jag tala om. Det fixade jag lätt som en plätt, redan första gången :)
/ Salle
lördag 17 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar